borde säkert inte blogga om det här men jag känner att jag behöver skriva något.. sitter här med en klump i halsen och tårade ögon. Den här låten var så länge min favorit låt men har inte kunnat lyssna på den sedan en näras begravning i slutet av 2008. Men nu när jag fått höra att en person har dött efter en viss tids sjukdom vill jag till minne av den personen vill jag att ni tillsammans med mig lyssnar på den låten.

Han var min historia lärare och en av de första läraren som faktiskt trodde på mig, trodde att jag kunde bli något och han har en stor del i att jag nu läser historia på universitetet. Han var den som först gjorde historia intressant. Tack vare honom har historia blivit en del av den jag är. Och kommer alltid att minnas honom för han trodde på mig, trodde att jag kunde bli vad jag ville bli, det är en väldigt viktig del i att vara lärare att tro på sina elever och det gjorde han. Även när eleverna inte trodde på sig själva. Fler borde ha fått uppleva det... Till minne av P.L.  

NoHiding