Och vad ni vill läsa, alltså inte i min blogg, utan vad för typ av böcker vill ni läsa? Så nedan följer 3 alternativ som jag håller på och skriva, men jag prioriterar aldrig någon av dem och ingen blir klar, så därför ska jag fråga er, vilken av dessa tycker ni jag ska satsa på? Och om ni vill ha fler alternativ, säg till jag har många! Men dessa är de med mest tanke bakom.

1. En viskning i mörkret
Kort beskrivning: En annorlunda vampyr berättelse än de som nu porträtteras i medierna generellt. En mörkare vampyr historia.
Utdrag:

Alltid en viskande skugga, svepen i mörkrets mantel, lurar, vittrar i de mörkaste vrår. Dväljs de i mörka gränder, letandes efter nästa att offra till deras oheliga mission. I den djupaste natt kommer de svävande, flygande, springande, med en högre hastighet än vad ögat kan se. Dunkla obestämda skuggor visar deras blotta existens. På den ljusa dagen kravlar de, krypande de, solljuset förslavar dem med dess närvaro, att aldrig känna solens bländade strålar är de fördömda till. Låt er inte luras solen kanske förslavar dem, men de kan även förslava solen, båda kan existera och ingen kan det lika väl som dem. De finns alltid där, här, omringar vår essens, deras mission att tömma och döda, långsamt dra livet ur vart enda en av deras offer. Enda tills, slutet av allt har ankommit, när det inte finns något kvar, inget liv, ingen ande, ingen själv, inget blod. Enbart död, förruttnelse och destruktion. Då de avslutat vad deras cirkulära kretslopp innefattar, blod, död och mörker, blod död och mörker, blod, död och mörker. Att aldrig finna stillhet, aldrig finna ro, aldrig finna ett slut. De är de viskande skuggorna i nattens mörker.

2. Roms lögn
Kort beskrivning:  behandlar en mörk lögn inom roms portar med karaktärer som julius ceasar, brutus mm samt ett sido spår med en nutida arkeologi student som hittar något som ingen ens trott existerat.
Utdrag:

Filippi 42 f.kr. Brutus läger.

Dammet ryker som ifrån tusentals elefanter som närmar sig. Längst horisonten sträcker sig linjen från sida till sida så långt ögonen kan se. Solen har knappt gått upp och ljuset i gryningen gör linjerna spökliknande. Som alla spöken från förr är här för att jaga honom. Hjärtat hoppar över ett slag och börjar dunka allt hårdare, smärtsamt, plågsamt. I frustration slänger han upp den mörkblåa tältduken och marscherar in, ryter åt dem där inne att gå ut och lämna honom i fred, för han behöver tänka. När alla lämnat sjunker han ner vid skrivbordet. Med händerna mot tinningarna, där svetten sedan länge både torkat in och börjat rinna igen. Ångesten kommer över honom igen. Det finns ingen stans kvar att fly. Han vill inte längre fly. Straffet för hans handlingar måste tjänas. ”Varför berättade du det aldrig?” Skriker han ut i tomheten och slår handen hårt i bordet, så skrivdonen faller i marken, bläcket rinner ut över dokumentet nedan. Dokumentet. Det dokumentet. Just det dokumentet vars skribent befinner sig på andra änden av slätten.


3.Vatikanens demon
kort beskrivning:en övernaturlig deckare, som utspelas i både i dåtid och nutid med religiösa och historiska anekdoter i kombination av stor fantasi.
Utdrag:

Som en skugga om natten. Ur de mörkaste vrår. För att återta det som rättmäktigt tillhör mig. Som en skugga har jag vandrat. Inte levande. Men inte död. Existerande. Väntande. På den dagen då jag åter igen möter det befriande gryningsljuset. I dina välkomnande armar. Tills den dagen kommer är jag bunden att vandra denna jord, för detta är mitt straff. Det grövsta utav straff. Inget medlidande förtjänar jag för jag är en skugga, en viskning, en mardröm, en demon. Din demon.

Prolog.

År 2009. Kl 03.45. Söndag. Rom.

Hårda fotsteg dundrade mot den stenbelagda vägen. Där förövare och byte i en hopplös kamp springer mellan de höga vita närmast antika stenhusen med pelargrund. Under dessa hus tid har århundrade och för en del kanske årtusende år passerar.Kullerstenarna under fötterna är blöta av dagar och ånyo dagar av sköljande regn, ty detta var slutet på en Italienssommar som nu led mot sitt slut, även den. Tiden är knapp innan någon av dem förlorar fotfästet, då kullerstenarna ligger kalla och slippriga under deras sprintande fötter,  frågan är bara vem utav dessa två det blir. Blir det den i den mörka kappan, den skräckinjagande gestalten med mask för ansiktet eller den vita som flyr för sitt liv.


Så vilken av dessa tycker ni låter som en bra idé att fortsätta med?  Och snälla lämna en kommentar om ni ändå är här :) Och håll i åtanke att jag inte kan skriva alla samtidigt för det är därmed jag skriver det här nu, för jag behöver hjälpt!