Hör nu på er alla så ska jag för er berätta vad en flicka gjorde i december =P (lite inspirerat från emil i lönneberga)

Idag hade vi ett mycket, för hjärnan stimulerande prov i religion. Fråga mig inte hur jag kom fram till följande men det var följande jag på något mirakulöst vis kom fram till.

På en fråga på provet kom det att vi ska föra en debatt med oss själva hur den muslimska slöjan kan tolkas både som förtryck och frihet. Mitt under min väldigt heta debatt med mig själv kom jag på att påstående filosofen Jean Paul Sartre yttrade under andra världskriget. "Aldrig har vi varit så fri som vi var under den tyska ockupationen" Låt mig då använda den tyska ockupationen som en metafor för slöjan. Han menade då att våran frihet då främst existerade i vårat medvetande. Då var våran frihet som starkast för vi behövde den som mest. Det var den enda frihet vi hade, friheten att tänka och tycka vad vi ville bara vi inte yttra den. Lika så får slöjan inte avlägsnas för då upphör friheten.

I am the one and only - the voice of the blackout of life