Analys av Kongo konflikten
2008-12-10 / 17:44:23 / Allmänt

Vi säger att vi absolut inte får låta DR- Kongo bli ett andra Rwanda, jag personligen undrar om vi inte redan är där. Självfallet gick allt med högre hastighet i Rwanda fler dog på kortare tid. Men här är det omöjligt att se hur många som dör, ingen konkret folkräkning finns, det ända man vet att det dör tusentals människor varje dag. Borde vi som kan, inte då ha en tidigare reaktion till vad som faktiskt pågår.


Här i västvärlden har det i våra tidningar inte fokuserats på denna konflikt. Förutom i små korta notiser och då ofta inte om hur befolkningen lider. Det fokuseras mer på utrotningen av de utrotningshotade bergsgorillorna än på den utrotning av befolkningen som faktiskt pågår. Inte för att negligera de utrotningshotade djuren men är inte ett människoliv mer värt?


Denna konflikt i DR-Kongo följer utan tvekan systemet för anarkimodellen, att det är en terrorbalans som styr. Det finns ingen övergripande makt över huvudtaget utan de agerar alla efter eget huvud utan att bry sig om konsekvenserna för befolkningen. Vilket innebär att de ej lyder under någon legal makt som ställer sig högre än staten. FN, AU är båda exempel på högre organisationer som försöker att etablera fred i detta konflikt osande land, helt utan framgång, för de vägrar lyssna. De lyssnar inte på något annat än sina egna behov, liksom ingen bryter kriget, ingen vill ge upp.


Det största problemet med denna konflikt är helt klart att alla inblandade parter vill ha tillgången på mineralerna. Liksom alla har svepskäl till att fortsätta jakten på dem. Dessa skäl som egentligen inte är mindre vikta än själva jakten på mineralerna. Kongos regering vill självfallet inte ha inkräktare på deras territorium, det visar inte direkt upp en stark makt. Lika så förstår jag att de ledande i Rwanda vill få huturebellerna utlämnade så att de kan stå tillsvars inför det folkmord de begick på befolkningen. Även fast det är ett mycket starkt skäl misstänker jag starkt att de också vill få sin del av mineralerna vilket är anledningen att de inte drar sig tillbaka. Alla de inblandade verkar ha väldigt starka skäl till varför de slåss medan det egentliga skälet, mineralerna är precis lika starkt. 


Självfallet kan man också ifrågasätta den kongolesiska arméns samarbetspartners, hutugerillan vilka orsakade folkmordet i Rwanda och mai-mai milisen som är speciellt kända genom deras omänskliga behandling gentemot de som de möter. Då menar jag dock inte att den andra sidan på några vis är bättre. Alla inblandade använder sig utav barnsoldater, alla! Det har ingen betydelse om man syftar på regeringarnas armé eller någon av gerillagrupperna alla använder sig utav barn. Så vem är egentligen den goda parten? FN, samt de som samarbetar för att nå fred. Men det är de igen tar någon notis om.


Man tycker det vore så enkelt att det skulle gå att tvinga dem till fred, om det ändå vore så enkelt. Ingen vill ge sig, ingen av de inblandade vill vara den parten som ger upp. Det borde inte vara allt för komplicerat ändå att lösa delar av denna konflikt. Till och börja med om DR- Kongo kunde börja med att utvisa huturebellerna så de kan stå tillsvars för de ohyggligheter de begick. Då skulle både Rwanda lugna ner sig samt att Nkundas tutsirebeller troligtvis inte skulle känna sig fullt så hotade och inte tvingas till att ta till vapen i samma utsträckning. De skulle i alla fall inte kunna använda sig av den andledningen till att ta till vapen och medan de funderar ut en ny kanske de hinner att avväpnas.


Barn och ungdomar i DR- Kongo borde tidigt i livet få information kring de olika grupperna samt att inte frivilligt gå med som barnsoldater. Barn och Kvinnor är de som har fått lida mest under denna konflikt, i mycket högre grad än de själva soldaterna. Om de på något vis går att skydda tycker jag att alla inblandade borde kunna komma överens om att inte använda sig utav barnsoldater, ej våldta och inte plundra. Dock är det sådant som tydligen pågår i krig, vart man än vänder sig. Däremot borde det inte vara helt omöjligt att kunna förhindra. Det skulle vara ett litet steg, inte mot att helt stagnera konflikten utan ett för att för bättra omständigheterna för befolkningen.


En annan del som alla inblandade parter också borde kunna komma överens om är att låta FN komma till de krigsdrabbade områdena och se till så att befolkningen kan få lite utav den hjälp de behöver.


Själv blir jag så frustrerad när jag läser kring denna konflikt. Det är så många inblandade parter att man kan undra om alla ens vet varför de slåss, eller om de enbart gör det för att de inte har någon annan plats i livet. Är det verkligen lättare att enbart fortsätta med våldet för det är komplicerat att försöka åstadkomma fred. Kan inte alla bara gå hem till sig och lägga ner vapnen? Det är en mycket naiv tanke, jag vet, men då skulle kriget få ett slut och befolkningen skulle sluta lida.


Flera av de inblandade parterna anger att de slåss för att skydda befolkningen. Ser de inte själva att genom detta så kallade skydd orsakar de död och förödelse för de som de påstår sig att skydda. Kan de inte enbart slå upp ögonen och se den förödelse som de skapar kring sig? De går över lik mot sina älskade mineraler, borde inte ett människoliv vara mer värt än det... Vad lever vi egentligen i för en värld då våra liv slängs bort för materiell rikedom. Dessa som styr denna konflikt bryr sig inte om hur många som dör, i deras resa för att nå deras mål.

I denna egoistiska anarkistiska värld lever vi.


Det är utantvekan säkert att de tjänar på att denna konflikt fortgår. Alltså är det upp till oss. Vi utanför konflikten, att gripa tag i den. Genom organisationer vi kan luta oss emot som FN och EU måste vi hålla fast vid fred. Om länder enbart skulle säga att de är emot konflikten och att detta skulle fortlöpa i dominoform kanske det skulle gå upp för de inblandade att det inte är okej. Att det inte under några omständigheter är okej att förkasta befolkningen.


Ett människoliv är ett liv, alla har vi rätten att leva det, utan att det ska tas ifrån oss för att nå kontrollen över mineraler. Vi lever i en egoistisk anarkistisk värld. Där en del har rätten att göra vad de vill. De, vi som kan måste sätta stopp för det. För de lär inte under några som helst omständigheter stoppa konflikten så länge de har ett val.


Det är vad jag lärt mig genom att studera denna konflikt. Området som i dag kallas DR- Kongo har aldrig haft det lätt och aldrig riktigt haft en stark ledare samtidigt som demokrati. Detta är vad de ska ha som mål. För att land som har varit ruinerat från grunden tar det tid att bygga upp, de måste helt enkelt åsidosätta den tiden, annars kommer konflikterna i DR- Kongo aldrig få ett slut.

I am the one and only - the voice of the blackout of life


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0